Winter wonderland

Det blev en sen vinter i år. Snön vräker ner utanför fönstret och jag har plumsat fram med vagnen i en timme för att få lite rörelse och frisk luft i kroppen. Det är ändå något rogivande med att plumsa, det går inte direkt fort, emellanåt skrattretande långsamt, men det knarrar under fötterna, hjärtat bultar i bröstet och musklerna får göra lite nytta. Har man ingen brådska (hej mammaledig!) så är det faktiskt riktigt skönt. Jag är egentligen mer en sommarmänniska men ska det vara vinter så föredrar jag den såhär, istället för spöregn, storm och ishalka.

Om några dagar åker jag hem till Umeå med barnen, där är det också hysteriskt mycket snö. Kanske får jag till några rundor på skidorna där? Jag hoppas det, det hade varit underbart!

Vad säger ni om snön, bu eller bä?